gga pengar på tvisten, oavsett vad som faktiskt tvistas om.3.5 Måste part själv burit den faktiskakostnaden3.5.1 En principiell tolkningsfråga av 18 kap. 8 RBDet civilrättsliga förhållandet mellan en part och en extern finansiär påverkaräven partsförhållandet i målet. En extern finansiär saknar dock partsställningoch har således inte talerätt i målet. En part ska i teorin inte kunna väcka talanom att motparten ska åläggas att fullgöra något till en tredje part. 82 I enrättegång yrkar den vinnande parten ersättning för sina rättegångskostnader.Av ordalydelsen i 18 kap. 8 RB tycks det inte vara ett krav att en part självmåste ha betalat den rättegångskostnad denne yrkar ersättning för. Domstolenmåste däremot ta ställning till hur frågan ska tolkas rent principiellt.833.5.2 PraxisI RBD 15:92 gjordes frågan om egna kostnader gällande. I den dåvarandebostadsdomstolen84yrkadeettdödsboomersättningavseende82Jfr NJA 1984 s. 215.Jfr Westberg, Civilrättskipning s. 106.84Se (numera upphävda) lag (1974:1082) om bostadsdomstol.8341ombudsarvode.85 Dödsboet hade genom sitt medlemskap i hyresgästföreningen erhållit juridisk hjälp kostnadsfritt, bortsett från medlemsavgiftentill föreningen. Det förhållande att hyresgästföreningen inte debiteradesärskild avgift för juridiskt bistånd uppfattades av bostadsdomstolen som attmedlemmen inte behövde betala sina egna rättegångskostnader vid förlust.Bostadsdomstolen menade på att det var uppenbart att parten var skyldig attåterbära vad han får i ersättning för sina rättegångskostnader. Förhållandetlikställdes såtillvida med en försäkring och dödsboet tillerkändes ersättningför sina ombudskostnader.Bostadsdomstolens grundade ersättningsskyldigheten i RBD 15:92 på att detvar uppenbart att tillerkänd ersättning skulle återbetalas till hyresgästföreningen. Hur det var uppenbart framgår inte av domskälen.Bosta

s, eftersom parternas entreprenadavtalinnebär att rättsförhållandet redan existerar.Av 15 kap. 3 RB framgår en annan begränsning, nämligen att anspråket skavara eller kunna antas bli föremål för rättegång eller prövning i annanliknande ordning.67 Uttrycket kan antas innebär ett lågt beviskrav.68 Eningående utredning av vilka krav som ställs på bevisningens styrka ryms inteinom ramen för detta arbete, men kan antas uttrycker i vart fall ett lägre57Jfr prop. 1999/2000:26, s. 124 f. Gregow (2014), s. 142 f. menar att 15 kap. 3 antagligen endast kan tillämpas i undantagsfall vid sådana anspråk.58Westberg (2004d), s. 80.59Ekelöf m.fl. (2018), s. 33.60Gregow (2014), s. 42 och 140 f.61Jfr NJA 2018 s. 189.62Gregow (2014), s. 40. I den situationen är dock rätten till egendomen, bostaden, detprimära.63Av 15 kap. 3 RB följer att någon ska vissa sannolika skäl för att han har ett anspråk. JfrGregow (2014), s. 42 f. samt NJA 1984 s. 215.64Enligt 15 kap. 3 RB måste sökanden ha ett anspråk. Jfr Gregow (2014), s. 43.65RH 1993:34. Målet gällde kvarstad för fordran.66Westberg (2004d), s. 59 ff.67Talan måste, om den inte redan väckts, senast väckas inom en månad från beslutet attbevilja åtgärden, 15 kap. 7 RB.68Fitger m.fl., Rättegångsbalken (1 okt. 2020, JUNO), kommentaren till 15 kap. 1 .18beviskrav än sannolika skäl.69 Enligt ett förarbetsuttalande avser prövningi annan liknande ordning en prövning som kan anses vara ettdomstolssubstitut i tvistemål, såsom skiljeförfarande.702.5.2 Sannolika skälBeviljande av säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 RB förutsätter att sökandenvisar sannolika skäl för sitt anspråk.71 Innebörden av sannolika skälframstår emellertid inte som helt given. Såväl lagmotiven som rättspraxissaknar i hög grad vägledande uttalanden. I många rättsfall konstaterardomstolen, utan närmare motivering, enbart om sö

, Det provisoriska rättsskyddet i tvistemål: en funktionsstudieöver kvarstad och andra civilprocessuella säkerhetsåtgärder Bok 4,Juristförlaget, Lund, 2004.Westberg, Peter, Provisoriskt domstolsskydd mot kontraktsbrott en analysav NJA 2018 s. 189, i Arvidsson, Niklas, Nyström, Birgitta Westberg,Peter (red.), Tvistlösning inom affärsrätten: en antologi, 1:a uppl., NorstedtsJuridik, Stockholm, 2020, s. 115-136.Offentligt tryckNJA II 1943:1Den nya rättegångsbalken.SOU 1973:22Utsökningsbalk.Prop. 1972:5med förslag till skadeståndslag m.m.Prop. 1980/81:8med förslag till utsökningsbalk.Prop. 1980/81:84med förslag till lagutsökningsbalken m.m.Prop. 1999/2000:26Effektivisering av förfarandet i allmän domstol.73ominförandeavProp. 2004/05:131En modernare rättegång reformering avprocessen i allmän domstol.74RättsfallsförteckningHögsta domstolenNJA 1966 s. 210.NJA 1982 s. 175 I.NJA 1983 s. 814.NJA 1984 s. 215.NJA 1985 s. 397 II.NJA 1987 not A 2.NJA 1988 s. 305.NJA 1993 s. 182.NJA 1993 s. 764.NJA 1995 s. 631.NJA 2003 s. 613.NJA 2005 s. 29.NJA 2007 s. 690.NJA 2007 s. 718.NJA 2013 s. 271.NJA 2017 s. 457.NJA 2018 s. 189.HovrätternaPubliceradeSvJT 1957 rf s. 24.RH 1993:34.RH 1997:122.75RH 2001:5.RH 2014:52.RH 2016:66.OpubliceradeHovrätten för Västra Sverige, mål à 1248-89, beslut 1989-10-09.Hovrätten för Västra Sverige, mål à 1531-89, beslut 1989-12-06.Svea hovrätt, mål à 285-90, beslut 1990-02-08.Svea hovrätt, mål à 330-90, beslut 1990-03-06.Göta hovrätt, mål à 577-91, beslut 1991-07-01.Svea hovrätt, mål à 3099-93, beslut 1993-08-20.Svea hovrätt, mål à 1870-95, beslut 1995-05-22.Svea hovrätt, mål à 1614-96, beslut 1996-04-17.Hovrätten över Skåne och Blekinge, mål à 200-97, beslut 1997-04-11.Hovrätten över Skåne och Blekinge, mål à 1814-98, beslut 1998-11-12.Hovrätten för Västra Sverige, mål à 5627-99, beslut 199